Här kommer ett tips om en grundläggande webbutbildning i arbetsmiljö. Utbildingen är framtagen av HAK (handelns arbetsmiljökommitté) och kan var värd att investera en liten stund i för att få svar på en del grundläggande frågor om arbetsmiljö och ansvar.
HAK består av representanter från Handelsanställdas förbund, Unionen, Svensk Handel och arbetssgivarföreningen KFO och är den partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen för företag inom privat och kooperativ handel.
"På ett enkelt och stimulerande sätt lär du dig och får svar på många specifika frågor. Du kan direkt praktisera det du lärt dig i utbildningen. Är du chef får du dessutom veta vilket ansvar du har och tips på hur du kan arbeta vidare. Gemensamt kan ni göra mer än ni tror för att bidra till en bättre arbetsmiljö oavsett om ni arbetar på kontor, i lager eller butik."
Du hittar utbildningen här:
http://www.handelnsarbetsmiljo.se/index.htm
torsdag 16 december 2010
Belastningsergonomi
Vi vill tipsa om lite användbar läsning från Arbetsmiljöverket i författningen om belastningsergonomi. En del saker är värda att tänk en extra gång på och vissa saker kan vi säkerligen hjälpas åt för att förändra. Läs och fundera!
"Föreskrifter om hur arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och ensidigt upprepat arbete. Här finns också en checklista och fyra modeller som vägledning vid bedömning av risker för belastningsbesvär."
http://www.av.se/dokument/afs/afs1998_01_bedomnmod_sv.pdf
"Föreskrifter om hur arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och ensidigt upprepat arbete. Här finns också en checklista och fyra modeller som vägledning vid bedömning av risker för belastningsbesvär."
http://www.av.se/dokument/afs/afs1998_01_bedomnmod_sv.pdf
torsdag 11 november 2010
Västerås
Igår åkte fyra skyddsombud till Västerås för att titta på hur man jobbar med arbetsmiljöfrågor där.
De som åkte var: Jörgen Andersson, Stig Sundberg, Towe Hörnfeldt och Daniel Wigh.
Väl framme i Västerås möttes vi upp av fyra skyddsombud (varav ett var deras HSO) och vi fick en genomgång av hur de arbetar med arbetsmiljö, vad som fungerar och vad som inte fungerar och det föddes en hel del frågor under tiden - en del fick vi svar på andra inte.
Vi fick en rundvandring på lagret och även en vända på KPKanläggningen vilket var mycket intressant. Det vi slogs av på lagret var hur rent det var överallt, inte damm, skräp på golvet, snus kletat här och där eller annan bråte i den utsträckning vi är vana vid. Fantastiskt!
Vi fick med oss en del idéer hem, förnyad energi i vissa arbetsmiljörelaterade frågor och det skapades även en och annan idé som kan vara bra ur ett gemensamt perspektiv i framtiden.
Vårt besök i Västerås är "fortsättningen" på ett besök de gjorde hos oss för några veckor sedan och igår föddes ännu en idé. En idé om att ha en skyddsombudskonferens inom ICA där så många som möjligt av alla skyddsombud träffas och byter erfarenheter och lyssnar på föreläsare under två dagar. Nu har vi den ganska stora uppgiften framför oss att sälja in detta till företaget och försöka få dem att se det bra i denna idé, kanske lyckas vi eller kanske får vi hitta en annan lösning.
I Västerås kommer man även köra ett pilotprojekt som vi anser är rätt spännande och det handlar om att alla på lagret får små häften med en väldigt förenklad variant av tillbudsrapportering, en rapport man kan fylla i där man står i lagergången och det tar inte mer än en minut att göra det. Tanken med projektet är att fånga upp de tillbud som inte rapporteras och att göra det enklare för medarbetarna. Vi tycker som sagt det låter spännande och ser fram emot att få ta del av utfallet av projekter som kommer att startas i december.
De som åkte var: Jörgen Andersson, Stig Sundberg, Towe Hörnfeldt och Daniel Wigh.
Väl framme i Västerås möttes vi upp av fyra skyddsombud (varav ett var deras HSO) och vi fick en genomgång av hur de arbetar med arbetsmiljö, vad som fungerar och vad som inte fungerar och det föddes en hel del frågor under tiden - en del fick vi svar på andra inte.
Vi fick en rundvandring på lagret och även en vända på KPKanläggningen vilket var mycket intressant. Det vi slogs av på lagret var hur rent det var överallt, inte damm, skräp på golvet, snus kletat här och där eller annan bråte i den utsträckning vi är vana vid. Fantastiskt!
Vi fick med oss en del idéer hem, förnyad energi i vissa arbetsmiljörelaterade frågor och det skapades även en och annan idé som kan vara bra ur ett gemensamt perspektiv i framtiden.
Vårt besök i Västerås är "fortsättningen" på ett besök de gjorde hos oss för några veckor sedan och igår föddes ännu en idé. En idé om att ha en skyddsombudskonferens inom ICA där så många som möjligt av alla skyddsombud träffas och byter erfarenheter och lyssnar på föreläsare under två dagar. Nu har vi den ganska stora uppgiften framför oss att sälja in detta till företaget och försöka få dem att se det bra i denna idé, kanske lyckas vi eller kanske får vi hitta en annan lösning.
I Västerås kommer man även köra ett pilotprojekt som vi anser är rätt spännande och det handlar om att alla på lagret får små häften med en väldigt förenklad variant av tillbudsrapportering, en rapport man kan fylla i där man står i lagergången och det tar inte mer än en minut att göra det. Tanken med projektet är att fånga upp de tillbud som inte rapporteras och att göra det enklare för medarbetarna. Vi tycker som sagt det låter spännande och ser fram emot att få ta del av utfallet av projekter som kommer att startas i december.
torsdag 14 oktober 2010
Hjärnvaktssläpp
När risken blir olycka
Konsten att registrera
Det jag hör, ser, känner lukt och smak av och de tryck och temperaturförändringar min kropp utsätts för lägger grunden för hur en plats eller miljö definieras av mitt medvetande. Denna information kommer att bidrar till en sinnesstämning jag slutligen kommer ta beslut och agera utifrån.
Hur låter tystnad?
Förmågan att anpassa sina sinnen till olika miljöer är häpnadsväckande. Ta som exempel: när diskmaskinen abrupt avslutar sitt diskprogram och ljudet av vad ett kök kan generera är det enda som hörs. Eller när man kliver ur bilen efter 65 mils non-stop körning med alla sinnen påtvingade extrema element som en skränig radio, ständig uppmärksamhet på en oändlig väg av asfalt och ett monotont motorvrål i utbyte mot ljudet av kall luft, berg, tallar och blöt myrmark. Kontrasterna är stora och våran förmåga att hoppa mellan ytterligheter och lyckas anpassa sig till dem är förvånansvärd.
Konsten att anpassa sönder sin säkerhet
Försöker föreställa mig den kapacitet som krävs för att samla alla intryck utifrån och inifrån en själv och ständigt kalibrera systemen efter den förändring vi utsätter oss för med att vi byter miljöer. Inte konstigt att informationsflödet som fullkomligt störtar fram i våra medvetanden gör oss avmattade och orkeslösa i vårat uppdrag att vara på vår vakt mot faror och ta kloka beslut.
Man tappar uppmärksamhet och vänjer sig snabbt till rådande omständigheter av den anledning att vi ens ska orka fokusera på våran vardags enklaste uppgifter. Analysera, sortera och agera i rätt riktning. Det som avviker kapas snart ned till en ickerisk, om det ens får en chans att bedömas överhuvudtaget. Många risker passerar hoven som fått sina maskor uttänjda av för mycket intryck.
Har man arbetat på samma ställe ett antal år och sett samma miljöer år ut och år in, vill jag påstå att den gemensamma nämnaren för den problematik jag vill uppmärksamma, kan samlas under det så kallade kollektiva medvetandet(*1). Problematiken ligger i faran med att låta sig falla in i ett gemensamt tankesätt som tillåter att rationaliserar bort sådant som kräver ytterliggare ork, tid, extra arbetsmoment mm istället för att detektera fel, brister och risker i våran arbetsmiljö. Denna mekanism vars uppgift är att göra dagen på jobbet så lätt och smidig som möjligt rättfärdigas genom att alla andra gör som alla andra gör, man orkar mer och presterar mer om man inte reagerar på allt hela tiden. Och alla är nöjda och glada? Till den dagen den kastrerade risken fäller krokben på den effektiviserade prestationsjägaren som begravs under massorna av vad ett ställage kan innehålla.
På lagret utsätter vi oss ständigt för risker. De flesta undgår vi oftast med en tillbud. De går oss obemärkta förbi, även om de vid närmare eftertanke skulle vara självklara risker, så dansar de gitterbugg runt våra fötter och ovanför våra huvuden.
Jag gillar inte att använda måsten i min vokabulär, men i detta sammanhang måste jag det. När det gäller våran säkerhet finns inga ursäkter för att inte använda mig av ett ”fotbojande” uttryck. Vi MÅSTE hålla oss uppmärksamma och uppdaterade i den arbetsmiljö vi befinner oss. Aldrig tappa garden och nyfikenheten kring vår egen säkerhet och hälsa. Detta MÅSTE är inte endast tillskrivet skyddsombuden på en arbetsplats! Vi är alla ansvariga för att detta efterlevs. Det är aldrig värt att jag nonchalerat en risk om den en vacker dag drabbar mig själv eller någon annan på arbetsplatsen.
Din arbetsplats, inte chefens!
Det är inte våran arbetsgivare som kutar runt på golvet mellan truckar, slänger kollin, hissar pallar och slösar rygg! Men det gör vi! De har sina problem och riskområden som de måste jobba med i sin arbetsmiljö, men den är deras. Vi måste utgå ifrån våra behov och våra erfarenheter när det gäller den miljö vi vistas i ca 8 timmar per dag och styra hur vi vill ha det.
Säkerhet kan lätt ses som något som ligger på arbetsgivarens axlar och våra skyldigheter sträcker sig inte längre än att sträva efter de prestationer och åtaganden som är förenade med en anställning på ICA-lagret i Borlänge. Om det bästa vi kan uppnå med våran anställning är ett föredömligt ackord, vore ju att ropa på att säkerhet och hälsa på våran arbetsplats kommer att äventyras. Vi är värda mer än så. Anpassa aldrig bort det!
*1. Kollektivt medvetande, term introducerad i samhällsvetenskapen av Émile Durkheim för att beteckna de övertygelser och känslor som är gemensamma för genomsnittet av medlemmarna i ett samhälle eller en grupp
Konsten att registrera
Det jag hör, ser, känner lukt och smak av och de tryck och temperaturförändringar min kropp utsätts för lägger grunden för hur en plats eller miljö definieras av mitt medvetande. Denna information kommer att bidrar till en sinnesstämning jag slutligen kommer ta beslut och agera utifrån.
Hur låter tystnad?
Förmågan att anpassa sina sinnen till olika miljöer är häpnadsväckande. Ta som exempel: när diskmaskinen abrupt avslutar sitt diskprogram och ljudet av vad ett kök kan generera är det enda som hörs. Eller när man kliver ur bilen efter 65 mils non-stop körning med alla sinnen påtvingade extrema element som en skränig radio, ständig uppmärksamhet på en oändlig väg av asfalt och ett monotont motorvrål i utbyte mot ljudet av kall luft, berg, tallar och blöt myrmark. Kontrasterna är stora och våran förmåga att hoppa mellan ytterligheter och lyckas anpassa sig till dem är förvånansvärd.
Konsten att anpassa sönder sin säkerhet
Försöker föreställa mig den kapacitet som krävs för att samla alla intryck utifrån och inifrån en själv och ständigt kalibrera systemen efter den förändring vi utsätter oss för med att vi byter miljöer. Inte konstigt att informationsflödet som fullkomligt störtar fram i våra medvetanden gör oss avmattade och orkeslösa i vårat uppdrag att vara på vår vakt mot faror och ta kloka beslut.
Man tappar uppmärksamhet och vänjer sig snabbt till rådande omständigheter av den anledning att vi ens ska orka fokusera på våran vardags enklaste uppgifter. Analysera, sortera och agera i rätt riktning. Det som avviker kapas snart ned till en ickerisk, om det ens får en chans att bedömas överhuvudtaget. Många risker passerar hoven som fått sina maskor uttänjda av för mycket intryck.
Har man arbetat på samma ställe ett antal år och sett samma miljöer år ut och år in, vill jag påstå att den gemensamma nämnaren för den problematik jag vill uppmärksamma, kan samlas under det så kallade kollektiva medvetandet(*1). Problematiken ligger i faran med att låta sig falla in i ett gemensamt tankesätt som tillåter att rationaliserar bort sådant som kräver ytterliggare ork, tid, extra arbetsmoment mm istället för att detektera fel, brister och risker i våran arbetsmiljö. Denna mekanism vars uppgift är att göra dagen på jobbet så lätt och smidig som möjligt rättfärdigas genom att alla andra gör som alla andra gör, man orkar mer och presterar mer om man inte reagerar på allt hela tiden. Och alla är nöjda och glada? Till den dagen den kastrerade risken fäller krokben på den effektiviserade prestationsjägaren som begravs under massorna av vad ett ställage kan innehålla.
På lagret utsätter vi oss ständigt för risker. De flesta undgår vi oftast med en tillbud. De går oss obemärkta förbi, även om de vid närmare eftertanke skulle vara självklara risker, så dansar de gitterbugg runt våra fötter och ovanför våra huvuden.
Jag gillar inte att använda måsten i min vokabulär, men i detta sammanhang måste jag det. När det gäller våran säkerhet finns inga ursäkter för att inte använda mig av ett ”fotbojande” uttryck. Vi MÅSTE hålla oss uppmärksamma och uppdaterade i den arbetsmiljö vi befinner oss. Aldrig tappa garden och nyfikenheten kring vår egen säkerhet och hälsa. Detta MÅSTE är inte endast tillskrivet skyddsombuden på en arbetsplats! Vi är alla ansvariga för att detta efterlevs. Det är aldrig värt att jag nonchalerat en risk om den en vacker dag drabbar mig själv eller någon annan på arbetsplatsen.
Din arbetsplats, inte chefens!
Det är inte våran arbetsgivare som kutar runt på golvet mellan truckar, slänger kollin, hissar pallar och slösar rygg! Men det gör vi! De har sina problem och riskområden som de måste jobba med i sin arbetsmiljö, men den är deras. Vi måste utgå ifrån våra behov och våra erfarenheter när det gäller den miljö vi vistas i ca 8 timmar per dag och styra hur vi vill ha det.
Säkerhet kan lätt ses som något som ligger på arbetsgivarens axlar och våra skyldigheter sträcker sig inte längre än att sträva efter de prestationer och åtaganden som är förenade med en anställning på ICA-lagret i Borlänge. Om det bästa vi kan uppnå med våran anställning är ett föredömligt ackord, vore ju att ropa på att säkerhet och hälsa på våran arbetsplats kommer att äventyras. Vi är värda mer än så. Anpassa aldrig bort det!
*1. Kollektivt medvetande, term introducerad i samhällsvetenskapen av Émile Durkheim för att beteckna de övertygelser och känslor som är gemensamma för genomsnittet av medlemmarna i ett samhälle eller en grupp
måndag 27 september 2010
Vad gör ett skyddsombud?
I skyddsombudets uppgifter ingår:
- företräda samtliga arbetstagare i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.
- vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i AML 3 kap 2a§
-delta i planering av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder, ny- tillbyggnad och ändringar av lokaler, inredning och arbetsutrustning samt i annan planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt.
- vid signaler på arbetsrelaterad ohälsa, eller annan bristande anpassning av arbetet till arbetstagarnas förutsättningar och behov, ta initiativ till att åtgärder vidtas för att lösa problemen.
- vaka över att arbetsgivaren systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten från arbetsmiljösynpunkt, att han dokumenterar arbetsmiljön och arbetar med den i erforderlig utsträckning samt upprättar handlingsplaner.
- delta vid upprättande av handlingsplaner enligt AML 3 kap 2a
- delta i skyddsrond eller andra undersökningar om arbetsmiljön inom skyddsområdet ( t ex de som utförs av arbetsmiljöverket eller annan tillsynsmyndighet,
- delta vid utredning av arbetsskada och genom undertecknande av arbetsskadeanmälan bekräfta att skyddsombudet tagit del av de uppgifter som lämnas i denna.
- medverka vid framtagande av underlag för budget beträffande arbetsmiljöfrågor inom skyddsområdet.
- fortlöpande hålla sig informerad om företagshälsovården inom skyddsområdet och deras verksamhet.
- informera om arbetsmiljöfrågor på produktionsträffar eller liknande.- medverka i information/introduktion till nyanställda och praktikanter om arbetsmiljöregler samt risker i arbetet.
- tillsammans med arbetsledningen upprätta en aktivitetsplan för det kommande arbetsmiljöåret.
- verka för att arbetstagarna intresserar sig för och deltar i strävandena att skapa en god arbetsmiljö
- företräda samtliga arbetstagare i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.
- vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i AML 3 kap 2a§
-delta i planering av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder, ny- tillbyggnad och ändringar av lokaler, inredning och arbetsutrustning samt i annan planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt.
- vid signaler på arbetsrelaterad ohälsa, eller annan bristande anpassning av arbetet till arbetstagarnas förutsättningar och behov, ta initiativ till att åtgärder vidtas för att lösa problemen.
- vaka över att arbetsgivaren systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten från arbetsmiljösynpunkt, att han dokumenterar arbetsmiljön och arbetar med den i erforderlig utsträckning samt upprättar handlingsplaner.
- delta vid upprättande av handlingsplaner enligt AML 3 kap 2a
- delta i skyddsrond eller andra undersökningar om arbetsmiljön inom skyddsområdet ( t ex de som utförs av arbetsmiljöverket eller annan tillsynsmyndighet,
- delta vid utredning av arbetsskada och genom undertecknande av arbetsskadeanmälan bekräfta att skyddsombudet tagit del av de uppgifter som lämnas i denna.
- medverka vid framtagande av underlag för budget beträffande arbetsmiljöfrågor inom skyddsområdet.
- fortlöpande hålla sig informerad om företagshälsovården inom skyddsområdet och deras verksamhet.
- informera om arbetsmiljöfrågor på produktionsträffar eller liknande.- medverka i information/introduktion till nyanställda och praktikanter om arbetsmiljöregler samt risker i arbetet.
- tillsammans med arbetsledningen upprätta en aktivitetsplan för det kommande arbetsmiljöåret.
- verka för att arbetstagarna intresserar sig för och deltar i strävandena att skapa en god arbetsmiljö
fredag 24 september 2010
Vi behöver bli fler
För att få skyddsarbetet att fungera så bra som möjligt behöver vi utöka skyddsombudskåren med två nya skyddsombud. Vi behöver ett skyddsombud till på grönan och ett till på kolonial.
Känner du dig sugen eller känner någon du tror skulel passa?
Tveka inte, kom och prata med oss på expeditionen eller på golvet.
Känner du dig sugen eller känner någon du tror skulel passa?
Tveka inte, kom och prata med oss på expeditionen eller på golvet.
Nytt huvudskyddsombud
Ann Magnusson efterträder Bosse Hamberg som huvudskyddsombud. Bosse kliver på egen begäran av sitt uppdrag och skyddsorganisationen har utsett Ann till hans efterträdare.
Bosse kommer att kvarstå som skyddsombud på driftsupport.
Vi önskar Ann lycka till i sin nya roll!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)